Imagination needs inspiration to bloom.



2011/04/26

Mayakalenderns viktigaste profetia

Domain av Steve Alten

Mayaindianerna var ett fascinerande folkslag som har förutspått många betydelsefulla händelser genom tiderna. Den såkallade Mayakalendern, som skapades av Mayaindianernas förfäder, består av flera mindre kalendrar och är baserad på avancerad matematik och astronomiska observationer. Kalenderns tideräkning började för sexton miljarder år sedan och sträcker sig till 2012 e. Kr. Det har spekulerats om det specifika datumet och Steve Alten använder sig av den mest kontroversiella teorin, i vilken Mayaindianernas tretusenåriga profetia förkunnas - jordens undergång.

Huvudkaraktären är Dominique Vazquez, en snart examinerad psykolog, som just påbörjat sin slutpraktik på South Florida Evaluation and Treatment Center. Där möter hon den tvångsintagna Michael Gabriel, son till arkitekten Julius Gabriel som var en stor förespråkare för Mayakalenderns profetior. Michael påstår sig vara den enda som kan rädda mänskligheten från total förintelse och det är upp till Dominique att antingen bortförklara påståendena som psykisk paranoia eller tro på den konspiration som Michael påstås ha blivit utsatt för.

Domain börjar lovande med ett mycket fängslande handlingsförlopp men tyvärr spårar det ur redan efter några kapitel. Alten använder ett knappt medelmåttigt språk och misslyckas med att bygga upp läsarens förväntan. Hemligheter och detaljer avslöjas direkt istället för att eftersom skapa nyfikenhet. Protagonisterna är inte riktigt trovärdiga i sina roller och den naiva Dominique, som ska föreställa en psykolog, låter sig ständigt manipuleras och bryter omgående mot tystnadsplikten utan någon förklaring. Det som hade kunnat vara ett intressant samspel mellan Dominique och hennes patient blir stereotypiskt romantiserat och dialogen dem emellan är klichéartad. Det som är värt att fokusera på i Domain är den historiska biten. För att förhindra mänsklighetens undergång måste de förstå sanningen bakom vår skapelse, en i sig fängslande teori. Handlingsförloppet kretsar kring domedagsprofetian och mysteriet vävs samman med antika, arkeologiska lämningar som Gizapyramiderna, Chichén Itzá och Nazca platån. Dagens uppfattning om Gizapyramidernas ursprungliga syfte ifrågasätts och den erosion som påträffats kan ha uppkommit under sista istiden. Trots kontroversiella fakta hävdar forskare att pyramiderna är endast ett fåtal tusen år.

"... a faulty conclusion drawn by an uninformed observer, whose own limited experience lacks the information base to comprehend accurately something that is simply not within their own acceptable parameters of reality."

Den exakthet med vilken Mayakalenderns profetior har överenstämt med världens naturkatastrofer och olyckor är skrämmande. Det faktum att tidscykelns slut närmar sig är oroväckande men behöver inte betyda någonting speciellt eftersom det med stor sannolikhet påbörjas en ny sådan, som med anledning av den avlägsna framtiden ansågs meningslös att förutspå. Detta historiska mysterium är emellertid mycket intressant och det faktum att Mayaindianernas astronomiska beräkningar hade näst intill obefintliga felvärden, trots avsaknad av dagens utrustning, tyder på en enorm kunskap som praktiserades för flera tusen år sedan.

Betyg 5/10

2011/04/08

Kvinnlig strävan efter självständighet - viktoriansk motsvarighet till dagens feminism

Jane Eyre av Charlotte Brontë

Jane Eyre gavs ut 1847 av Currer Bell och väckte stor uppmärksamhet i litterära kretsar. Snart uppdagades dock att Currer Bell i själva verket var en manlig pseudonym för en kvinnlig författare i trettioårsåldern vid namn Charlotte Brontë. Berättelsen om den föräldralösa Jane, som växer upp med förtryck och ensamhet och i sitt vuxna liv möter de viktorianska sedvänjorna, anses vara en av 1800-talets mest inflytelserika klassiker.


Jane är en besynnerlig protagonist som vägrar acceptera diskriminering och orättvisor, någonting hon ständigt omges av. Ur ett feministiskt perspektiv är Jane Eyre mycket betydande för litteraturhistorien. Det viktorianska samhällets konservativa synsätt på kvinnan som underställd mannen i både ekonomiska och sociala sammanhang, gav lite utrymme för kvinnligt fritänkande och ifrågasättande, varvid kreativitet och utveckling utanför de ”kvinnliga” egenskaperna dämpades. Läsaren får följa den föräldralösa flickan genom en uppväxt i fattigdom och förtryck till ett vuxenliv med hämmande sociala, ekonomiska och religiösa riktlinjer. Brontës uppfattning om kvinnans beroendeställning till mannen är uppenbar och följaktligen också hennes budskap; att som kvinna obevekligt bryta sig loss från de viktorianska sedvänjornas mentala fängelse och inta andra roller än den förväntade.

Eftersom Brontë föregick sin tid, genom att slå ett slag för den oberoende kvinnan som värnar om sina rättigheter, känns Jane Eyre på många sätt relevant och relativt modern. Stora likheter går att finna med Emily Brontës Wuthering Heights, men skillnaden är att Catherine bryter kraftigt mot de nämnda riktlinjerna med de konsekvenser det innebär. Charlotte Brontë låter Jane vara mer plikttrogen och taktisk, ständigt strävande efter uppskattning från sin omgivning – ett resultat av hennes kärlekslösa uppväxt – och hon slits sålunda mellan pliktskyldighet och frigörelse, av varandra motsatta begrepp. Hennes strävan efter självständighet innebär därmed ett personligt lidande och medför stora uppoffringar.

”Gentle reader, may you never feel what I then felt! May your eyes never shed such stormy, scalding, heart-wrung tears as poured from mine. May you never appeal to Heaven in prayers so hopeless and so agonised as in that hour left my lips; for never may you, like me, dread to be the instrument of evil to what you wholly love”
Janes bakgrund förklarar mer än väl hennes känslor för sin arbetsgivare, den outgrundlige Mr Rochester, en man av komplex natur, en byronisk hjälte med åtskilliga defekter – men utan den svarta själ som Wuthering Heights Heathcliffe besitter. De dominanta och aningen oförskämda drag som karaktäriserar Rochester är förståeliga med tanke på hans förflutna och väcker både sympati och medlidande, åtminstone under första halvan av boken. Janes komplicerade förhållande till sin förmögne arbetsgivare beror på att hon sätts i just den position av maktlöset och beroendeställning som hon vill undvika. Någonting som emellertid är värt att framhålla är att Rochester, om än inte i samma utsträckning som Jane, avviker från den roll som är tilldelad honom.

En byronisk hjälte är emellertid ingenting utan ett gotiskt tema. Brontë skildrar livet på Thornfield Hall i sann gotisk anda, en populär genre bland dåtidens författare, för att på ett uttrycksfullt sätt gestalta känslor och relationer mellan karaktärerna. Självklart finns också en mörk hemlighet som vänder upp och ner på tillvaron för karaktärerna. Jane Eyre är skönlitteratur när den är som bäst; välskriven, djup, meningsfull och inspirerande, och förblir ett av litteraturhistoriens mest inflytelserika mästerverk.

Betyg 10/10